söndag 13 januari 2013

Always and forever

Foto: Maria Brevik


Foto: Maria Brevik
Paradise Beach strax utanför Patong, visst låter det som man kommit en bit närmare sjunde himlen? På en klippa i utkanten av den buktande stranden med sin vita sand har någon hoppfullt lämnat ett minne till sin älskade. Eller kanske är det en bön sänd till högre makter, en bön om att den hjärtat drömmer om ska hitta till henne, hon som klätt av sig naken och blottat sitt hjärta för Marty. Så vackert och så romantiskt! Jag hoppas hennes drömmar besannas och kärleken segrar.

Foto: Maria Brevik
En liten bit längre in i viken sköljer det ljumma och kristallklara vattnet över mina fötter och suddar snabbt ut mina fotspår i sanden. Det får mig att tänka på hur flyktigt och skört livet är, hur kort vår tid är. Jag känner hur något nuddar mina tår och tittar snabbt ner. Vad tror du böljar fram och åter, stillsamt smekande min hud? Jo, ett perfekt format löv, vackert vinrött och lätt sandbestrött, nästan som om älvstoft fästs vid dess ådringar, guppar mjukt mot mig. Vad ska detta betyda? Ännu ett hjärta? 

Foto: Maria Brevik
Till och med drinken som ska släcka törsten bringar kärleksbud. Konstfullt har en omtänksam drinkblandare format ananasen till ett gyllene, välformat Amorstecken. Magiskt! Du som känner mig vet att hjärtan och änglar är mina favoriter. Någon måste ha sändaren på och vill nog att jag ska öppna mitt sinne så jag kan ta emot budskapet. 

Vi lever så snabbt idag, vana vid ett konstant flöde av intryck och är nog inte alltid så intonade på att lyssna inåt. Det är lätt att känna sig mindre lyckosam och vacker när man hela tiden blir uppdaterad och får veta hur fantastiska alla vänner är, hur roliga liv de har, hur storslagna helgplanerna är, hur stora muskler och platta magar, eller hur snygga outfits de skaffat. Är det ens OK att tillstå att man känner sig ensam och längtar efter närhet, att säga att man önskar att någon man längtar efter äntligen tog kontakt? Jag vet inte, förstår nog inte hur modern kommunikation fungerar kanske?

En lysande röd, varmt brinnande och självklart hjärtformad lucky balloon får ta mina böner med sig. Jag hoppas hon som så modigt lämnat sitt hjärta till Marty får sina drömmar besannande. Jag hoppas det är dags för alla som längtar efter någon särskild, eller bara någon, att hitta den varma famnen. Jag önskar att turen är kommen till de som tyst bär sin sorg eller ensamhet, att slippa känna så. Du lucky ballon, ta alla våra böner med dig och sänd hopp! Låt kärleken spira - always and forever!


Foto: Maria Brevik



Foto: Maria Brevik