fredag 22 november 2013

When you run out of words...



När orden tar slut......



Witness by Daughtry

Are you sick and tired of being sick and tired?
Hollowed out and feeling uninspired
The question I keep asking you is were
What will it take to ease your worried mind
You worried mind

Now you're letting your confusion take control
And leading you down a dark and lonely road
Even that won't last forever
Just look around and see you're not alone
You're not alone
If you ain't finding love but you're still not giving up
Can you witness?
If you're down and up but you still wanna live it up
Can you witness?
And if the weight of the world is on you now
But you know you can turn it all around again
Can I get a witness?
Yeah
Can I get a witness?
Yeah

Does it feel like you're just wasting time
Here without a reason or a rhyme
The answer you've been looking for is
There right before your weary eyes
Your weary eyes

If you ain't finding love but you're still not giving up
Can you witness?
If you're down and up but you still wanna live it up
Can you witness?
And if the weight of the world is on you now
But you know you can turn it all around again
Can I get a witness?
Yeah
Can I get a witness?
Yeah

And if the weight of the world is on you now
But you know you can turn it all around again

Are you sick and tired of being sick and tired?

If you ain't finding love but you're still not giving up
Can you witness?

If you're down and up but you still wanna live it up
Can you witness?
And if the weight of the world is on you now
But you know you can turn it all around again
Can I get a witness?
Yeah
Can I get a witness?
Yeah

And if the weight of the world is on you now
But you know you can turn it all around again
Can I get a witness?
Can I get a witness?
Can I get a witness?







tisdag 8 oktober 2013

Broken

Man försöker vara den bästa människan man bara kan. Professionell yrkesutövare, snäll mamma, god vän, omtänksam, uppmärksam på andras behov, tillmötesgående och kärleksfull. Upp i allt ihop så måste den egna rösten, behoven, få komma till uttryck blir jag tillsagd. Man tar mod till sig, kastar sig  ut i livet, in i samtal, och försöker febrilt förstå hur man ska klara det. Resultatet? Man stöts bort, tar för stor plats kanske? Platsen manliga kamrater ser som självklar när det gäller dem själva, men inte erbjuder en kvinnlig kollega? Kanske? Man sätter inte tydliga gränser för sig själv, man sätter FÖR tydliga gränser? Kanske? 

Man ber om respekt, en vänlig hand, den man tycker sig ha visat och erbjudit när någon annan bett om stöd, och tror det ska fungera så. Fungera om och när man själv ropar på hjälp. Också. Tystnad möter dig, krossar dig. Förlamande tystnad, tystnad som fyller dig med tusen frågor. Tystnad som får pulsen att dåna i öronen, hjärtat att vridas i kramp, plågsamt likt en smärtsam piruett som Svansjöns svarta svan på ömmande tåspetsar tappert genomför.  Vänskap, omtanke, osynlig, utesluten. Åh liv, mitt ork sinar. Om det ändå gick att fylla ömhetsbehovets hålrum lika enkelt som man fyller bensintanken när varningslampan blinkar ilsket rött. Förmodligen har jag knappat in fel kod? Valt fel pump? Öppnat konto hos fel ömetsbolag?









And I don't want the world to see me 

'Cause I don't think that they'd understand 
When everything's made to be broken 
I just want you to know who I am 



I just want you to know who I am 

I just want you to know who I am 
I just want you to know who I am 


Go Go Dolls

torsdag 8 augusti 2013

Snart är det höst


Foto: Maria Brevik



Den här sommaren har jag tillbringat på hemmaplan. Bad och sol har dominerat dagsplaneringen tätt följda av många goda måltider som avnjutits. Att äta och dricka gott tillsammans med vänner är svårslaget. Både gommen och intellektet får sig en duvning och lämnar efter sig en behaglig smak och känsla. 

Foto: Maria Brevik
Jag sitter i köket och tittar ut genom fönstret medan mitt Yoga-te svalnar. En elegant rökpelare letar sig stolt upp mot högre rymder och skvallrar om tevattnets hetta. Det får mig att sända en tacksamhetstanke till sommaren som erbjudit sol och värme nästan varje dag. Till och med jag har vågat doppa mig i de svalkande, salta böljorna några gånger för att utjämna solvarm hud med 20-gradigt vatten. Hu! Jo! Får jag bestämma ska det helst vara thailändsk vattentemperatur, si sådär 28 grader, om man ska kunna njuta. Snabbt i och sedan kvickt upp igen för att inta horisontalläge och låta solens sköna strålar smeksamt torka kroppen. P1:s sommarpratare underhåller med sina livserfarenheter och kloka tankar i bakgrunden och en modig mås vågar simma riktigt nära för att hoppfullt spana efter något ätbart. Ljudvågor från glada barnskratt sprider sig likt ringar på vattnet från hopptorn och bergsplatåer, perfekta för att öva snygga dyk. Allt detta sänder fridfull ro i min själ. Oh vad mycket jag tycker om sommaren!


                            
Foto: Maria Brevik
Foto: Maria Brevik














Idag kan man inte riktigt frammana det rofyllda solskenslugnet. Ute är det grått, regnet faller stilla och det känns som vädergudarna bestämt sig för att ge oss en tydlig försmak av hösten. Rönnbärsträdens grenar utövar styrkelyft när de håller otaliga rönnbärsklasar uppe. De som är kunniga vädersiare menar att vintern ska bli extra kall när det finns gott om rönnbär. Fy! Nej! Inga vintertankar ännu, bort med dem! Ännu finns det hopp om sköna soldagar och stilla kväller på altanen. 

Jag gillar hösten, gillar lugnet som sänker sig över oss, så egentligen borde jag inte känna sådan oro som jag gör. Oro för att jobbet börjar igen, för att orka med krav och stress, oro för att inte räcka till. Men ändå är det så. Tänk om Askungens gudmor kunde landa hos mig ändå, svinga sitt magiska spö och trolla bort min klump i magen. Glädje, kom och fyll mitt hjärta! Jag längtar ju efter mina fina byggkillar i 12BAa och ser fram emot att träffa dem snart. Jag måste bara hitta min kraft, min tro på mig själv och kavla upp skjortärmarna, spotta mig i händerna och tro att allt blir bra. För det gör det väl? Blir bra?






Vänner och mat - säkra favoriter som gör livet bättre! 

Hurra för Ann-Sofie!



Foto: Maria Brevik



Foto: Maria Brevik
Foto: Maria Brevik



Foto: Maria Brevik

En skön båttur med Lady Ellen. Underbar solnedgång, sång och musik, räkfrossa och allt i sällskap av min familj! Toppenbra!
Foto: Maria Brevik

Foto: Maria Brevik

Foto: Maria Brevik

Min goda vän Auli förbereder en superb måltid i sitt vackra kök.

Foto: Maria Brevik

Restaurang Vatten gör dig aldrig besviken. Fantastik mat och dryck varje gång!





Foto: Maria Brevik


Foto: Maria Brevik



 Mysiga stunder hemma i trädgården är heller inte att förakta.

Foto: Maria Brevik





















tisdag 18 juni 2013

Sommarlov

Ett skolår är över och välbehövlig vila väntar. När man sätter sig och summerar alla dagar, alla trötta, gråa dagar då man hellre ville stannat kvar i sängens mjuka värme än att stiga upp, klä på sig och i tid infinna sig i ett oromantiskt klassrum, kommer jag till slutsatsen att det, trots slitet, känns som det gått så fort. Jo fort! Det kan inte bero på något annat än den glädje som ni, mina underbara, fantastiska, godhjärtade och glädjespridande elever, skänkt mig, dag efter dag. Tålmodigt har ni accepterat mitt tjat, ställt er i led när fredagskramar utdelats, reflekterat över livets mysterier som till exempel när en ö slutar vara en ö och blir en holme och fått mig att skratta. Oh, vad ni är underbara!

Jag har älskat varje sekund tillsammans med er ska ni veta! Fisketuren med skogens magi som inramning och fikastunden i min trädgård betydde oerhört mycket för mig. Era glada skratt, ert sköna småprat, den kamratskap ni visade varandra fick min själ att jubla. Mina kollegor frågade mig nyss när jag känner mig nöjd och jag svarade att dessa ögonblick lät mig förstå att Kjell och jag lyckats nå er, åtminstone lyckats lite grann? Jag menar inte att vara självupptagen, jag är bara så stolt över er! Till er andra som jag inte varit mentor för - ni äger en bit av mitt hjärta! Ni vet..... mitt sentimentala prat.... Men var så säkra: Your names and faces are for ever engraved in my heart!

Så vila.... jag hoppas ni alla får ett skönt och vilsamt lov. Jag vet att ni är flitiga och ska arbeta, men det till trots, lova skratta och njuta också. Ladda batterierna, fyll på energiförrådet, ät, sov, slarva inte.... nej.... inget mer tjat.... jag lovar! Undra just hur ni samlar kraft? Hm.... det får bli första uppgiften till hösten. Ni berättar för mig, i detalj, om allt underbart ni gjort. Åh, jag längtar redan efter er! Vi får sluta ögonen och drömma om hösten, om läxor, om grammatik och litteraturhistoria? Hi hi! Until then, här får ni en liten idé om vad jag drömmer om när jag tänker på semester. I love you all!



Foto: Maria Brevik
Mitt sommarlov..... då drömmer jag om.....



Foto: Maria Brevik

...slappa dagar i solstolen....

Foto: Maria Brevik

... då jag läser den bästa boken....
Foto: Maria Brevik

Bra musik är ett måste! Tänk när man har turen att få lyssna live  @Danny Saucedo <3


Foto: Maria Brevik

Ooops! Man kan bli erbjuden en tripp till sjunde himlen.....


Foto: Maria Brevik

... eller så kämpar man sig mödosamt till svindlande höjder (Wuthering Hights) i sällskap av underbara vänner....


Foto: Maria Brevik

Är man riktigt lat så tar man den underbara, bubblande genvägen till the seventh heaven...


Foto: Maria Brevik

... och stöttar upp bubblorna med det jag gillar mest: Fruktstund! :D



Foto: Maria Brevik

Foto: Maria Brevik

Har man tur får man njuta av konst på hög nivå,  van Gogh och Picasso är svårslagna!


Foto: Maria Brevik

Man kan åka till storstäder... som the Big Apple....


Foto: Maria Brevik

... och hitta magiska oaser, underbara vattenhål....


Foto: Maria Brevik

.... eller stå på en sandstrand och blicka upp mot en glittrande stjärnhimmel medan ljumma vindar smeker din hud....


Foto: Maria Brevik

Viktigast av allt; sola, vila, njut!




Så.... från en cup.cake som önskar er världens skönaste sommar: I love you all! Glöm inte det!

torsdag 9 maj 2013

Sir Alex Ferguson - Nothing good about good bye?


En stor ledare, fotbollens gigant, the one and only, Sir Alex Ferguson har bestämt sig. Efter att i 26 år, med enastående framgång och oslagbara meriter på sin lista, hållit sina spelare under sina vingars trygga skugga, säger han nu adjö till Manchester United. Ja, i alla fall som coach. För alla oss trogna älskare av laget framför alla lag, med coachen över alla coacher, känns det vemodigt även om han förstås måste få dra ner på tempot och äntligen kunna prioritera sin fru som säkert längtat många kvällar och helger. It won't be the same without SAF chewing his gum whilst keeping watch over his players. Men sådant är väl livet? Inget varar för evigt. Människor kommer och går och livet måste gå vidare. Trots allt. Trots att vi stretar emot.

Avsked, ordet bär vemod i sitt sköte. Tanken på att saker förändras, att trygghet och gamla invanda rutiner utmanas, gör oss nog alla mer eller mindre oroliga och förvirrade ibland. Förvisso kan det ju vara livgivande och inspirerande att börja på nytt, att pröva våra vingar och se om de bär oss. Inte behöver vi oroa oss för att det okända måste innebära svårigheter eller att vi likt Ikaros ska flyga alltför nära solen, gå i spinn och störta till marken i en vild loop i vår iver att gå vidare. Förändring kan vara just den vitamininjektion vi behöver för att blomma ut, vara kreativa och lyckliga.

Kan det då vara så att avsked, adjö, är mer finalt än ett enkelt 'hej då' och därför känns svårare? Hm.... tror det. I alla fall när det handlar om att för alltid, utan hopp om att återse någon man tycker om, stänger porten för samtal och drar ner mörkläggningsgardinerna. 'Hej då' lämnar porten på glänt, tillåter en ljusspringa att leta sig in och värma hjärtat med hopp. Hej! (då). Hej! Kanske ses vi igen? Snart? De människor vi längtar efter, vi måste hoppas att de snart söker sig in i våra livsrum igen.

Så hej då kanske inte är så hemskt ändå? När jag tänker efter tror jag att det smärtsammaste avskedet är det som aldrig tas, det där orden aldrig uttalas. Gör det inte ondast att längta, undra, inte förstå varför någon bara slutar höra av sig, slutar svara på meddelanden, inte längre säger hej (då)? Jo... de aldrig tagna avskeden, de är de som gör ondast.



tisdag 12 mars 2013

Vårstädning av hjärta och själ - "Let me be lighter"

Väderutsikter för nästkommande marsdagar: Kalla nätter med minusgrader men hoppfullt nog utlovas att solens livgivande strålar ska värma oss fram på eftermiddagarna. Oh, efterlängtade vår, skynda dig att komma, skynda värma våra frusna kroppar så livet åter väcks och börjar spira.


Foto: Maria Brevik

Vårens tid är hoppets tid, tid att sopa rent och städa ut övervintrat skräp. Precis som gatorna sopas rena från sand och grus från vinterns halka och sedan inbjudande kallar oss att ta uppfriskande promenader, så kan vi behöva rensa ut gammalt "skräp" som smugit sig in i våra hjärtans och själars mörka skrymslen och envist klamrar sig fast trots att det är hög tid att låta det Karin Boye kallar det nya gröna slå ut. Metaforiskt får våren bli bilden av hur vi börjar om, tar med oss det goda och lämnar det mindre bra därhän. 

Foto:Maria Brevik

Vapenlös vill hon, Boye, möta livet och det vill också jag. Jag är så trött, behöver kraft, behöver tanka energi. Vad själviskt det låter, "jag behöver". Förlåt! Men kloka tänkare har ju konstaterat att "No man is an island" (John Donne) så jag faller in i ledet, tar en kölapp och väntar på min tur. Please, "Beam me up Let me be lighter, I'm tired of being a fighter I think, a minute's enough Just beam me up." (Pink, Beam Me Up)



onsdag 6 mars 2013

You Want To Make A Memory






Fina minnen som värmer hjärtat - sådana kan man leva länge på, eller hur? Och när man talar om fina saker.... Den svarta klänningen i videon, åh...... Tänk om man fick bära en sådan festblåsa. Måste komma ihåg det gamla knepet i så fall; In med magen och ut med... ja du vet... Nej! Det går nog inte! Men snygg är den!





/.../ Hello again, it's you and meKinda always like it used to beSippin' wine, killin' timeTryin' to solve life's mysteries
How's your life? It's been a whileGod it's good to see you smileI see you reachin' for your keysLookin' for a reason not to leave
If you don't know if you should stayIf you don't say what's on your mindBaby just breatheThere's nowhere else tonight we should be
You wanna make a memory?

Read more: BON JOVI - (YOU WANT TO) MAKE A MEMORY LYRICS