måndag 12 december 2011

Find your true calling

‎"Will you look back on life and say, "I wish I had," or "I'm glad I did"? (Zig Ziglar)

Skärmsläckaren på min Mac lär mig nya ord och dagens är 'regrettable'. Ett adjektiv med förklaringen 'undesirable, unwanted'. Nästan spöklikt att en teknisk pryl ska sätta ord på ens inre röst.  Det är svårt att inkorporera vetskapen om att man är värdig i sin självbild. Man kan argumentera för att man förtjänar lycka och på ett intellektuellt plan förstå att det är sant och ändå ha en mörk vrå i sitt hjärta där man bara är liten och osynlig och inte känner sig särskilt unik. Vi känner oss inte alltid smarta nog, tillräckligt duktiga, värdiga lycka. Men din existens, bara genom att födas, gör dig värdig.

Lev med hjärtat! Tänk om vi alla har ett kall, en uppgift i livet? Kanske lärarens, undersköterskans, poetens, fotbollsproffsets, snickarens eller montörens. Det spelar nog ingen roll vilken plattform du bygger ditt liv på, huvudsaken är att du hittar passionen, drivkraften som får dig att växa och blomma ut i ditt sanna jag. Att leva med hjärtat, ge till andra och få dem att tro på sig själva är en sann gåva. Den vackraste gåvan man kan ge - och få!


Vad är det då som begränsar oss, hindrar oss från att finna vårt kall? Vardagens förpliktelser, stress, ekonomi och kanske ambition? Ambition att alltid lyckas, vara säker, bäst, framgångsrik? Betyder det att vi låter oss styras av rädsla? Rädslan att misslyckas kanske? Ta det säkra före det osäkra? Att vara sann mot sig själv, leva med hjärtat, kräver mod, förutsätter att man väljer "The Road Not Taken" ibland och det är svårt. Vi drar ut i fält som stolta riddare redo att erövra världen. Allt för ofta krossas våra drömmar och nedslagna lämnar vi slagfältet utan kraft att borsta av oss stridsdammet och oförtrutet kasta oss upp på ryggen på vår stolta springare och sporra till framåtrytt igen. Och igen! Och igen! 

Allt i skapelsen är sann energi, varje blomma, fjäril, varje människa. Vi är energi, vi är ansvariga för den energi vi genererar och vi kan ge tillbaka av den energi vi får. Energi, eller med ett annat ord kärlek, det är beståndsdelarna som gör dig till dig och mig till mig. Den negativa energi vi sänder ut i form av våld, ignorans och intolerans, den kommer att återvända till dig och tynga ner dina axlar. På samma sätt kommer den kärlek och omtanke du delar med dig av till andra att, likt en bumerang styrd av osynliga händer, vända i luften och explodera i ditt hjärta. Du kommer att få tillbaka tusenfalt.

Själv är jag så tacksam för alla underbara människor jag fått möta. Den glädje jag känner i mitt jobb, inspirationen ungdomarna ger mig är storslagen. Till och med dagar som idag då sorgen ligger närmare ytan och hjärtat känns tungt, till och med då tvingar sig kärleken igenom mörkret. Ett "Hej!", en omtänksam fråga om hur det är, en uppmuntrande kommentar som får modet att våga skriva ytterligare en bloggtext, det är allt som krävs. Det får mig att tänka att hitta sitt kall inte behöver vara så omöjligt! Paulo Coelho har nog rätt när han säger att "När du älskar förändras världen"!

Det är omöjligt, sa Tvivlet.

Det är farligt, sa Rädslan.

Det är onödigt, sa Förnuftet.

Prova ändå, viskade Hjärtat.

Ta alltid ut Lyckan i förskott, 

det värsta som kan hända 
är
att du varit lycklig i onödan..! 









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar